Nu är segern min
Jag är så glad att det är över .Nu kan jag änligen andas ut och släppa den inre stressen som man levt med under alla år
Och jag kan nu fokusera mer på mej och min familj. Jag är glad att dom stått ut med mej utan dom så hade jag inte klarat av att kämpa vidare.Men nu är det över...............
Ännu en dag tillända
Marika ringde men hann inte på telefonen,fast jag ringde upp vi talades vid ganska länge som vanligt, hon hade varit hos läkarn för sin allergi men dom kunde inte ta prover nu hon måste vänta till i höst.
Hon skulle även jobba jour idag.Efter vi slutat prata så åkte jag till stallet hovslagarn kommer idag skönt för pias hovar är väldigt långa hon bara snubblar.
Hovslagarn tyckte att pias hovar hade växt på sej bra han var nöjd.
När jag komm hem gick jag och vilade hadde ont i huvudet åska på g tror jag men det kom bara lite regn jag som skulle klippa gräset suck aldrig blir det som jag vill . Så då fick jag städa lite istället men det behövdes det med under tide jag städade så ringde min lillasyster och undrade om vi skulle komma på Dannielles konfirmation på söndag så hon vet.
Hon berättede att våran lillebror skulle komma upp från Mellerud ska bli kul att träffa honom det var så länge sen.
Men jag måste träffa min så kallade mamma och det vill jag inte men jag ska försöka att vara trevlig mot henne om jag nu måste prata med henne.
sen var det bara att sätta fart med städningen igen vill ju få kväller jag också men så ringde telefonen igen konstigt, nu var det Kenth som ringde från jobbet han hade lite tid just då men annars hadde han fullt upp som tur går han snart av är bara två nätter kvar, ska bli skönt att få hem honom.
Nej nu är klockan mycket måste nog försöka att sova lite måste upp kl04:30 och väcka mick och adde som vanligt men vi hörs
Snart är segern min
Efter 22 års kämpade så har jag segern i min hand men det behövdes 3st advokater och en stämningsansökan så kröp
försäkringsbolaget till korset. Men det har inte varit lätt må jag säga jag vet inte hur många gånger man har varit på väg att ge upp. När jag blev påkörd 1987 så trodde jag inte att man skulle behöva att försvara sig hela tiden.Det var ju inte mitt fel det var ju jag som blev skadad.Men så var inte fallet jag fick hela tide försvara mej tex,vad gjorde du där eller men du kunde ju skaffa barn så det är väl inget fel på dej och min fråga var ju då att skulle man sluta leva bara för att man blivit skadad i olyckan. och det tyckte dom.
Att man var så skadad och behövde gå igenom två operationer i nacken och fick även kronisk värk tyckte dom var helt normalt.Men jag har ju mina barn och min sambo som har sett till att jag inte givit upp. Och jag måste ju visa för andra människor att dom har rätt till ersättning efter olyckor och att man inte ska ge upp.Jag är ju ett levade bevis på att man kan få rätt mot ett försäkringsbolag. Jag hoppas nu att andra kämpar vidare och inte ger upp.
Fortfarande så lever jag med kronisk värk är halvt sjukpensionär och jobbar halvtid .Men jag har i alla fall fått kämpa det kan ingen ta i från mej.Lilla jag har vunnit mot stora försäkringsbolaget det ni är inte illa.
Fortsättning följer MVH Tina
Utkast: Hej och ...
Mitt namn är Tina jag har 3 barn och en sambo sen 24 år tillbaka
har 1 häst 2 hundar 1 katt och 1 kanin.
det var min familj det.
ni får ursäkta mej lite har ingen erfarenhet av att blogga men det ska nog gå bra tror jag.
Lite om mej själv. jag är 44år och jag har levt med värk i 22 år sen en trafikolycka men trots det är jag ganska glad och framåt tror jag.
Jag har lärt mej att ta dagen som den kommer men det tog lite tid att lära sig att kroppen inte ville fast huvudet ville.
Men jag har haft tur som har en helt underbar sambo som ställt upp i alla väder utan honom hade jag inte klarat mej lika bra sen har jag ju 3 underbara barn. Dom har inte haft det lätt med en mamma med värk och hela tiden fått höra
orkar inte nej mamma är dålig idag eller senare kanske vi får se om mamma orkar senare. Men trots allt har dom klarat sig bra. Men det ska jag berätta om e
